Prevalens

Vad är orsaken till den högre prevalensen av migrän hos kvinnor än hos män?

Livstidsprevalensen av migrän är mycket högre hos kvinnor än hos män.1 Under ett ämne med en session i två delar vid den 19:e kongressen för International Headache Society (IHC), diskuterade prof. Anne MacGregor (Barts Health NHS Trust, Storbritannien) och Dale Nyholt (Queensland University of Technology, Australien) huruvida hormonella fluktuationer eller genetik är nyckelfaktorn för denna skillnad i prevalens mellan kvinnor och män.
Prevalens kvinna

Är hormonella fluktuationer nyckelfaktorn bakom den högre prevalensen av migrän hos kvinnor jämfört med män?

Ungdomstid och perimenopaus är perioder med ökad migränprevalens hos kvinnor.1 Professor MacGregor beskrev hur migrän påverkas av fluktuerande östrogennivåer, med kliniska bevis för att stödja östrogenets "tillbakagång" som en trigger för attacker av menstruationsmigrän utan aura, medan höga östrogennivåer kan utlösa migrän med aura. En studie visade att östrogennivåer före ägglossning var relativt normala hos migränpatienter med aura, men ökade hos migränpatienter utan aura.2 Dessa resultat antyder att östrogen är en viktig faktor i det kliniska uttrycket av migrän.

Professor MacGregor framhöll också att östrogen inte bara är ett äggstockshormon, utan också är aktivt i patofysiologin vid migrän. Hon sa att östrogen påverkar trigeminovaskulära systemet, kväveoxidproduktion, serotonergiska verkningar och även calcitonin gen-relaterad peptid (CGRP) uttryck och funktion.

Professor MacGregor betonade att ökade nivåer av östrogen också är förknippade med migränprevalens hos män. Detta stöds av en studie på icke-obesa män med migrän som visade ökade nivåer av östrogen och bevis på androgenbrist jämfört med friska frivilliga.3 Hon avslutade med att lyfta fram vikten av inte bara hormonella fluktuationer, utan också ökade nivåer av östrogen i förekomsten av migrän.

Är genetiska skillnader mellan män och kvinnor den viktigaste faktorn som förklarar högre frekvens av migrän hos kvinnor jämfört med män?

Professor Nyholt öppnade sin presentation med att beskriva hur ärftlighet av migrän indikerar att genetiska faktorer är viktiga. Han diskuterade resultaten från tvillingstudier i migrän, som inte hittade några avgörande bevis för genetiska könspecifika effekter och inga signifikanta könsskillnader i storleksordningen för ”genetic influences”.4

Professor Nyholt beskrev sedan resultaten från molekylärgenetiska studier, med fokus på genomtäckande associationsstudier (GWAS) av enkel nukleotidpolymorfismer (SNP) under migränfall. Professor Nyholt beskrev hur en analys av 146 index-SNPar associerade med migrän fann att effektstorlekarna var likartade i manliga och kvinnliga undergrupper. Eftersom dessa SNP:er identifierades via en metaanalys med fast effekt var dessa resultat inte överraskande.5 Hans egen forskning visade att inga kvinnliga könshormongener har varit robust inblandade i migrän GWAS. Professor Nyholt uppgav att skillnaderna i gemensam genetisk risk för kvinnor och män långt uppvägs av likheterna.

Han drog slutsatsen att skillnaden i migränprevalens mellan könen troligtvis mest beror på att kritiska hormonresponsiva gener, delade av både män och kvinnor, påverkas annorlunda i den alternativa hormonmiljön hos män och kvinnor under hela deras livslängd.

Diskussionens slutsats

Sessionen avslutades med en enighet om att både hormoner och genetik spelar en viktig roll i skillnaden i migränprevalens mellan män och kvinnor. Samspelet mellan dessa faktorer är komplicerat, med många frågor som ännu inte besvarats.

Referenser:

  1. Victor TW, et al. Migraine prevalence by age and sex in the United States: a life-span study. Cephalalgia2010;30:1065­–1072
  2. Nagel-Leiby S, et al. Ovarian steroid levels in migraine with and without aura. Cephalalgia 1990;10:147­–152
  3. Van Oosterhout WPJ, et al. Female sex hormones in men with migraine. Neurology 2018;91:e374–e381
  4. Mulder EJ, et al. Genetic and environmental influences on migraine: a twin study across six countries.Twin Res 2003;6:422–431
  5. Antilla V, et al. Genome-wide meta-analysis identifies new susceptibility loci for migraine. Nat Genet 2013;45:912–917

Migrän i siffror

Klicka på länken nedan för en översikt i pdf-format med den globala prevalensen, migräns inverkan på det sociala livet, överväganden vid migränförebyggande terapier och riskfaktorer associerade med migränprogression.
Migrän

Referenser:

  1. Lipton RB, Bigal ME. Headache 2005;45 Suppl 1:S3-S13
  2. Cho SJ, Chu MK. Curr Pain Headache Rep 2015;19:465
  3. Stovner LJ, et al. Epidemiology of headache in Europe. Eur J Neurol 2006; 13(4): 333-345
  4. Global Burden of Disease Study 2013 Collaborators. Lancet 2015;386:743-800
  5. A Report of the All-Party Parliamentary Group on Primary Headache Disorders (APPGPHD). Headache Disorders - not respected, not resourced. 2010
  6. D'Amico D, Tepper SJ, Neuropsychiatr Dis Treat 2008;4:1155-1167
  7. Bloudek LM, J Headache Pain 2012;13:361-378
  8. Katsarava Z et al. J Headache Pain 2018;19:10
  9. Bigal ME, et al. Headache 2008;48:1157-1168
  10. Evers S, et al. Eur J Neurol 2009;16:968-981
  11. BASH. Guidelines for all healthcare professionals in the diagnosis and management of migraine, tension-type headache, cluster headache, medication overuse headache. 3rd Edition (1st Revision) 2010. Available at: www.bash.org.uk
  12. Evers S, et al. Eur J Neurol 2011;18:1115-1121.
  13. Silberstein SD, et al. Headache 2007;47:585-599.
  14. Bigal ME, et al. Headache 2008;48:1157-1168
  15. Lipton RB, et al. Neurology 2015;84:688-695
  16. Bigal ME, Lipton RB. Neurology 2006;67:252-257
  17. He Z, et al. Eur J Neurol 2015;22:1228-1234
  18. Buse DC, et al. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2010;81:428-432
  19. Ashina S, et al. J Headache Pain 2012;13:615-624
  20. Lipton RB, et al. Neurology 2000;55:629-635
  21. Kececi H, et al. Cephalalgia 2003;23:271-275.
Senast uppdaterad 11 maj 2020

Arbetar du inom vårdsektorn?

Om du är sjukvårdspersonal har du tillgång till läkemedelsinformation som 
är riktad endast till vården.