Leva med migrän

Leva med migrän

Migrän innebär en stor börda för migränikern men även för familj, vänner, arbetsgivare och samhället i stort.

Ett problem med sjukdomar utan synliga symtom är att de som inte är drabbade har svårt att föreställa sig vad sjukdomen innebär, det påverkar den allmänna synen och förståelsen av sjukdomsbördan. För att råda bot på detta krävs vetenskapliga studier för att sprida objektiv kunskap om de aktuella sjukdomarna. Sådana studier har hittills bidragit till många av framstegen inom migränområdet.

Faktum är att nyligen genomförda studier har visat att migrän världen över är den tredje vanligaste orsaken till år levda med neurologisk funktionsnedsättning.1 Migrän orsakar också betydande direkta och indirekta ekonomiska och samhälleliga kostnader, däribland medicinska kostnader och minskad produktivitet på grund av sjukfrånvaro och sjuknärvaro.2

Nära en tredjedel (32 %) av de med migrän undviker att planera aktiviteter på grund av rädslan att behöva ställa in dem.3 Ännu mer sannolikt är det att patienter med tätare migränanfall upplever cefalalgiofobi, rädsla för att få ett migränanfall.6

53 % av de med migrän har anfall som leder till betydande nedsättning som ofta kräver sängläge.4

Cirka tre av fyra med migrän är kvinnor och prevalensen är högst under de mest produktiva vuxenåren: 20–50-årsåldern.5

Hjälp för patienterna att förstå hur migränen påverkar deras liv

Migrändagbok och bedömningsverktyg

En migrändagbok hjälper patienterna att kartlägga sina migränanfall och kan ge både patient och läkare värdefull information, för att:

  • identifiera triggerfaktorer och förebygga framtida anfall7,8
  • få veta mer om behandlingen genom att peka på störande biverkningar, otillräcklig effekt eller möjligheter till förebyggande behandling7,8
  • få en överblick över huvudvärkens påverkan på patientens liv och fungera som stöd vid samtal om vad som kan göras för att hantera detta8

Uppmana dina patienter att skriva migrändagbok; mallar kan laddas ned och skrivas ut eller också kan patienten använda en digital app för att anteckna uppgifter om sin migrän och samla information om sina anfall, t.ex. triggerfaktorer som ska undvikas.

Huvudvärksförbundet har samlat lite olika varianter av huvudvärksdagböcker, klicka här för att se och ladda ned.

Vill du ha tryckta huvudvärksdagböcker till dina patienter beställer du dem här.

Det finns också kliniska verktyg som kan hjälpa till att identifiera och kvantifiera graden av funktionsnedsättning på grund av migrän:

  • MIDAS (Migraine Disability assessment)
    • Ett ofta använt kvantitativt frågeformulär (7 frågor) som mäter migränens påverkan på livet.
  • HIT-6 (Headache Impact Test)
    • Ett ofta använt kvantitativt frågeformulär (6 frågor) som används för att mäta huvudvärkens påverkan på förmågan att fungera på arbetet, i skolan, hemma och i sociala situationer.

Referenser:

  1. Vos T et al. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 310 diseases and injuries, 1990–2015: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2015. Lancet 2016; 388(10053): 1545–1602
  2. Steiner TJ et al. The impact of headache in Europe: principal results of the Eurolight project. J Headache Pain 2014; 15: 31
  3. Lipton RB et al. The family impact of migraine: population-based studies in the USA and UK. Cephalalgia 2003; 23(6): 429–440
  4. Lipton RB et al. Prevalence and burden of migraine in the United States: data from the American Migraine Study II. Headache 2001; 41(7): 646–657
  5. Stovner LJ et al. Epidemiology of headache in Europe. Eur J Neurol 2006; 13(4): 333–345
  6. Giannini G et al. Cephalalgiaphobia as a feature of high-frequency migraine: a pilot study. J Headache Pain 2013; 14(1): 49
  7. Silberstein SD. Practice parameter: evidence-based guidelines for migraine headache (an evidence-based review): report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Neurology 2000; 55(6): 754–762
  8. National Institute for Health and Care Excellence. Headaches in over 12s: diagnosis and management. Clinical guideline 150. September 2012 (updated 2015)
Senast uppdaterad 28 november 2019

Arbetar du inom vårdsektorn?

Om du är sjukvårdspersonal har du tillgång till läkemedelsinformation som 
är riktad endast till vården.