

Migränsjukdomen är en kronisk huvudvärkssjukdom som karaktäriseras av intermittenta anfall av varierande intensitet, karaktär och duration. Omkring 15 % av den vuxna svenska befolkningen har migrän, varav 65 % utgörs av kvinnor.
Migränsjukdomen debuterar framförallt under tonåren, medan debut efter 50 års ålder är mycket sällsynt. Förekomsten av migränanfall är störst i medelåldern, varefter de minskar med stigande ålder med omkring 30 % per tioårsperiod. Migrän förefaller vara ärftligt. Cirka 70 % av individer med migrän uppger att någon nära släkting haft migränhuvudvärk, jämfört med cirka 20 % för individer utan migränhuvudvärk. Risken för att ett barn skall utveckla migrän är cirka 70 % om båda föräldrarna har migrän och cirka 45 % om bara en av föräldrarna har migrän.
Den allmänna uppfattningen idag är att migrän med och utan aura har gemensam patofysiologi, men att de exakta mekanismerna bakom migränsjukdomen fortfarande är oklar. Migränsjukdomen tycks engagera såväl nerver som blodkärl i huvudet. Själva migränanfallet är i första hand ett neurologiskt fenomen med sekundära konsekvenser för huvudets blodkärl.
Migrän är en vanlig neurologisk sjukdom med anfall som har varierande smärtintensitet. Migrän kan ge symtom som aura, illamående och känslighet för ljus och ljud.1,2
Den senaste tidens migränforskning har skapat teorier om den bakomliggande orsaken och vi vet nu mer än någonsin om sjukdomens patofysiologi. Oavsett initial triggerfaktor, anses nu allmänt att migränhuvudvärk beror på aktivering av det trigeminovaskulära systemet (TGVS). Detta system katalyserar frisättning av vasoaktiva neuropeptider, t.ex. calcitonin gene-related peptide (CGRP), som orsakar inflammation och kärlvidgning som i sin tur leder till huvudvärk.3 Migränaura har tillskrivits fenomenet cortical spreading depression (CSD), som karakteriseras av förändringar i blodflödet och hjärnaktiviteten. Ny evidens tyder också på att CSD spelar en roll i aktiveringen av TGVS och leder till perifer sensibilisering av trigeminusnerven, efterföljt av centralsensitisering.3
CGRP är en neuropeptid som förekommer allmänt i nervsystemet, man tror att den spelar en roll i flera processer, bland annat genom att vidga cerebrala och durala kärl, frisättning av mediatorer och överföring av nociceptiva signaler till centrala nervsystemet.4,5
CGRP:s roll vid migrän6,7,8,9,10,11
Teva Sweden AB
Box 1070
251 10 Helsingborg
Tel 042-12 11 00
info@teva.se
teva.se
Rapportering av biverkningar
Läkemedelsverket
Box 26, 751 03 Uppsala
lakemedelsverket.se
eller till Teva Sweden AB via mail, info@teva.se