Alkohol beroende

Migrän

Migränsjukdomen är en kronisk huvudvärkssjukdom som karaktäriseras av intermittenta anfall av varierande intensitet, karaktär och duration. Omkring 15 % av den vuxna svenska befolkningen har migrän, varav 65 % utgörs av kvinnor.

Migränsjukdomen debuterar framförallt under tonåren, medan debut efter 50 års ålder är mycket sällsynt. Förekomsten av migränanfall är störst i medelåldern, varefter de minskar med stigande ålder med omkring 30 % per tioårsperiod. Migrän förefaller vara ärftligt. Cirka 70 % av individer med migrän uppger att någon nära släkting haft migränhuvudvärk, jämfört med cirka 20 % för individer utan migränhuvudvärk. Risken för att ett barn skall utveckla migrän är cirka 70 % om båda föräldrarna har migrän och cirka 45 % om bara en av föräldrarna har migrän.

Den allmänna uppfattningen idag är att migrän med och utan aura har gemensam patofysiologi, men att de exakta mekanismerna bakom migränsjukdomen fortfarande är oklar. Migränsjukdomen tycks engagera såväl nerver som blodkärl i huvudet. Själva migränanfallet är i första hand ett neurologiskt fenomen med sekundära konsekvenser för huvudets blodkärl.

Källa: internetmedicin.se/migran/avsnitt 1

Om migrän

Migrän är en vanlig neurologisk sjukdom med anfall som har varierande smärtintensitet. Migrän kan ge symtom som aura, illamående och känslighet för ljus och ljud.1,2

Den senaste tidens migränforskning har skapat teorier om den bakomliggande orsaken och vi vet nu mer än någonsin om sjukdomens patofysiologi. Oavsett initial triggerfaktor, anses nu allmänt att migränhuvudvärk beror på aktivering av det trigeminovaskulära systemet (TGVS). Detta system katalyserar frisättning av vasoaktiva neuropeptider, t.ex. calcitonin gene-related peptide (CGRP), som orsakar inflammation och kärlvidgning som i sin tur leder till huvudvärk.3 Migränaura har tillskrivits fenomenet cortical spreading depression (CSD), som karakteriseras av förändringar i blodflödet och hjärnaktiviteten. Ny evidens tyder också på att CSD spelar en roll i aktiveringen av TGVS och leder till perifer sensibilisering av trigeminusnerven, efterföljt av centralsensitisering.3

CGRP:s roll

CGRP är en neuropeptid som förekommer allmänt i nervsystemet, man tror att den spelar en roll i flera processer, bland annat genom att vidga cerebrala och durala kärl, frisättning av mediatorer och överföring av nociceptiva signaler till centrala nervsystemet.4,5


CGRP:s roll vid migrän6,7,8,9,10,11

  • I frånvaro av triggerfaktorer och under behandling har man observerat att nivån av CGRP är låg hos människor med migrän.
  • Förhöjda halter av CGRP i serum och saliv har observerats både vid spontana migränanfall och kväveoxidinducerade anfall.
  • Intravenöst CGRP kan framkalla ett migränanfall inom några timmar hos personer som har haft migrän tidigare. Denna effekt observeras inte hos personer som inte har migrän.

Referenser:

  1. World Health Organization. Neurological disorders: public health challenges. 2006; World Health Organization, Geneva, Switzerland 
  2. International Headache Society. The International Classification of Headache Disorders, 3rd edition. Cephalgia 2018; 38(1): 1–211. 
  3. Gasparini CF et al. Studies on the pathophysiology and genetic basis of migraine. Current Genomics 2013; 14(5): 300–315.
  4. Durham PL. Calcitonin gene-related peptide (CGRP) and migraine. Headache 2006; 46 (Suppl 1): S3–S8.
  5. Durham PL, Vause CV. CGRP receptor antagonists in the treatment of migraine. CNS Drugs 2010; 24(7): 539–548.
  6. Raddant AC, Russo AF. Calcitonin gene-related peptide in migraine: intersection of peripheral inflammation and central modulation. Expert Rev Mol Med 2011; 13: e36.
  7. Kaiser EA, Russo AF. CGRP and migraine: could PACAP play a role too? Neuropeptides 2013; 47(6): 451–461.
  8. Edvinsson L, et al. CGRP as the target of new migraine therapies - successful translation from bench to Nat Rev Neurol. 2018 Jun; 14(6):338-350.
  9. Hansen JM, et al. Calcitonin gene-related peptide triggers migraine-like attacks in patients with migraine with aura. 2010 Oct; 30(10):1179-86.
  10. Edvinsson L, et al. Neuropeptides in migraine and cluster headache. 1994 Oct; 14(5):320-7.
  11. Goadsby PJ, et al. The trigeminovascular system and migraine: studies characterizing cerebrovascular and neuropeptide changes seen in humans and cats. Ann Neurol. 1993 Jan; 33(1):48-56.

Migrän i siffror

Klicka på länken nedan för en översikt i pdf-format med den globala prevalensen, migräns inverkan på det sociala livet, överväganden vid migränförebyggande terapier och riskfaktorer associerade med migränprogression.
Migrän

Referenser:

  1. Lipton RB, Bigal ME. Headache 2005;45 Suppl 1:S3-S13
  2. Cho SJ, Chu MK. Curr Pain Headache Rep 2015;19:465
  3. Stovner LJ, et al. Epidemiology of headache in Europe. Eur J Neurol 2006; 13(4): 333-345
  4. Global Burden of Disease Study 2013 Collaborators. Lancet 2015;386:743-800
  5. A Report of the All-Party Parliamentary Group on Primary Headache Disorders (APPGPHD). Headache Disorders - not respected, not resourced. 2010
  6. D'Amico D, Tepper SJ, Neuropsychiatr Dis Treat 2008;4:1155-1167
  7. Bloudek LM, J Headache Pain 2012;13:361-378
  8. Katsarava Z et al. J Headache Pain 2018;19:10
  9. Bigal ME, et al. Headache 2008;48:1157-1168
  10. Evers S, et al. Eur J Neurol 2009;16:968-981
  11. BASH. Guidelines for all healthcare professionals in the diagnosis and management of migraine, tension-type headache, cluster headache, medication overuse headache. 3rd Edition (1st Revision) 2010. Available at: www.bash.org.uk
  12. Evers S, et al. Eur J Neurol 2011;18:1115-1121.
  13. Silberstein SD, et al. Headache 2007;47:585-599.
  14. Bigal ME, et al. Headache 2008;48:1157-1168
  15. Lipton RB, et al. Neurology 2015;84:688-695
  16. Bigal ME, Lipton RB. Neurology 2006;67:252-257
  17. He Z, et al. Eur J Neurol 2015;22:1228-1234
  18. Buse DC, et al. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2010;81:428-432
  19. Ashina S, et al. J Headache Pain 2012;13:615-624
  20. Lipton RB, et al. Neurology 2000;55:629-635
  21. Kececi H, et al. Cephalalgia 2003;23:271-275.
Senast uppdaterad 29 november 2019

Arbetar du inom vårdsektorn?

Om du är sjukvårdspersonal har du tillgång till läkemedelsinformation som 
är riktad endast till vården.