Alkohol beroende

Epilepsi

Epilepsi förekommer hos 0,5–1 % av befolkningen, vilket innebär att cirka 60 000 personer i Sverige har epilepsi, varav 10 000 barn. Varje år tillkommer epilepsi hos cirka 4 500 personer.1

Den medicinska behandlingen är ofta långvarig och diagnosen har stor hälsoekonomisk betydelse på grund av höga kostnader för läkemedel och sjukfrånvaro. Epilepsi leder ofta till medicinska och psykosociala konsekvenser genom aktivitetsinskränkning och minskad social delaktighet. Det är av stor vikt att epilepsidiagnosen säkerställs och att epilepsi- och anfallstyp klassificeras på ett adekvat sätt, då detta har såväl prognostisk som terapeutisk betydelse.1

Klassifikation av anfall

Fokala anfall

  • Fokalt anfall utan medvetandepåverkan
  • Fokalt anfall med medvetandepåverkan
  • Fokalt anfall med utveckling till ett bilateralt konvulsivt anfall

Generaliserade anfall (med samtidig start i båda hemisfärerna)

  • Tonisk-kloniska anfall
  • Absenser
  • Atypiska absenser
  • Myoklona anfall
  • Toniska anfall
  • Kloniska anfall
  • Atoniska anfall

Anfall som inte kan klassificeras

Icke utbytbara läkemedel

Antiepileptika tillhör en av de substansgrupper som inte är utbytbara på apotek, alltså byts inte originalläkemedel till billigare generiska alternativ. För att nå den kostnadsbesparing som generika kan innebära, krävs därför ett aktivt ställningstagande hos förskrivaren vid val av företag

Behandling

Sedan epilepsidiagnosen säkerställts och anfallsutlösande faktorer i möjligaste mån eliminerats, påbörjas behandling med antiepileptika. Personen (och föräldrarna när det gäller barn) ska ges fullständig information om diagnos, prognos och behandlingsalternativ samt vara delaktig i beslutet att påbörja läkemedelsbehandling.

Målet med läkemedelsbehandlingen bör vara anfallsfrihet, dock inte till priset av biverkningar med mer negativa konsekvenser än de anfall som behandlas. Det bör noteras att de flesta biverkningar är reversibla.

Anfallsframkallande faktorer bör i största möjliga utsträckning elimineras. Sådana kan förutom tablettglömska (drabbar de flesta någon gång) vara alkohol, sömnbrist, stress, andra läkemedel, infektioner, feber och blinkande ljus.

Hematologiskt status samt lever- och njurfunktion bör undersökas inför behandlingsstart och, beroende på preparatval, efter insatt eller förändrad behandling. Däremot finns det inte någon anledning att rutinmässigt följa dessa parametrar om personen mår bra. Det är viktigare att omgående göra en kontroll vid symtom eller tecken på biverkningar. Behandlingsstart görs försiktigt med långsam upptitrering av dosen tills man uppnår effekt eller biverkningsnivå. Målsättningen ska alltid vara lägsta effektiva dos.

Koncentrationsbestämning av antiepileptika kan vara till hjälp vid frågeställningar som rör interaktioner och bristande följsamhet samt vid komplex farmakokinetik som hos fenytoin. För att styra behandlingen används effekt på anfall och tolerabilitet, snarare än antiepileptika koncentration.

Läkemedelsverket har uppdaterat sina behandlingsrekommendationer för läkmedelsbehandling av epilepsi. Läs mer här

Senast uppdaterad 18 april 2019

Arbetar du inom vårdsektorn?

Om du är sjukvårdspersonal har du tillgång till läkemedelsinformation som 
är riktad endast till vården.