ATC Dag 4

ATC 2021 7 juni

 

Postersession

Tänkte göra ett nedslag mer i periferin av symposier genom att referera en virtuell postersession. Kan nog ändå tycka att det blir lite väl smått på en datorskärm när en med data fullspäckad poster visas där upplösningen är måttlig i videosystemet, men man kan i vart fall se rubriken. In real life brukar jag göra både riktade nedslag utifrån programmet men även flanera fritt i posterområdet för att kunna hitta det oväntade. Här kommer ett kort referat av en i mängden posters.

 

Peripheral blood inflammatory chemokines uncover rejection in the absence of histological lesions r van Loon, KU Leuven)

Många tidigare studier har undersökt enstaka cytokiner eller chemokiner, men i detta material har man en bredare ansats. Detta eftersom de är komplexa och kan utöva synergier eller vara antagonister. Man har valt ut en Luminexpanel med 28 cytokiner eller tillväxtfaktorer. 192 patienter som vid tecken till sviktande transplantatfunktion gjort 293 indication biopsies under första året efter transplantation. Serumprov jämfördes sedan med histologisk bedömning. Luminexsvaret gav två tydliga cluster där cluster 1 drevs av: IFN-gamma, TNF-alfa, IL-6, IL-9, CXCL 10, CCL 4, CCL 5 basic-FGF. Cluster 2 var associerat med förekomst av HLA-DSA och akuta förändringar på biopsin men i 30 % såg man inte histologiska tecken till rejektion trots höga nivåer av inflammatoriska markörer. Cluster 2 hade sämre graftöverlevnad. In vitro studier visade att cytokinerna kom från aktiverade endotelceller, icke-klassiska monocyter och NK-celler.

 

Konklusion: Proinflammatoriska cytokiner är förhöjda hos patienter med HLA-DSA även hos patienter utan histologisk rejektion vilket antyder brister i biopsi som golden standard.

 

Role of Biomarkers in Current Clinical Practice – Remote Monitoring for the Spectrum of Solid Organ Transplantation (Symposium)

 

Traditionellt monitoreras ett njurtransplantat med kliniska markörer: (kreatinin, eGFR, proteinuri, urinvolym mm), Instrumentella markörer (Ultraljud med RI mm), Immunologiska markörer (DSA) och procedurer (biopsi) – golden standard. Alla har sina för- och nackdelar från enkelhet, invasivitet, specificitet, pris, lämplig frekvens och annat. I förhållande till monitoreringen ser vi ofta transplantatdysfunktion som binär (biopsiindikation) men det finns dels ständiga bakomliggande komplexa immunologiska subkliniska processer, BK, fibrosutveckling och akuta händelser som pyelonefrit, obstruktion, recurrent grundsjukdom, CNI-toxicitet mm.

 

Alicia Lichvar, University of Illinois talade om två biomarkörer:

 

- Donor Derived cell free DNA - dd-cfDNA (Blodprov som detekterar skada eller avstötning genom att mäta donator DNA i blodet hos mottagaren). Det finns flera registrerade test från olika företag (ex AlloSure, Prospera och TRAC). Negative predictive value mellan 84 och 95 %). Screeningproverna tas vanligen (grundar sig på valideringsstudierna) med start två veckor efter transplantation, månatligen första halvåret sedan kvartalsvis. Studier visar att den diskriminerar antikroppsmedierad rejektion bättre än T-cellmedierad rejektion.

 

- Gene Expression Profiling – GEP (Mätning av ett urval av gener och deras uttryck). Även här finns olika fabrikat (TruGraf – tänkt att ersätta protokollbiopsi – svaras ut binärt), AlloMap – tänkt för screening var tredje månad i flera år – svaras ut i en skala från 0-40)

 

-Kombination – (Allosure/Allomap) beskriven i poster Degner et al så får man PPV 100% och NPV 60%

 

Konklusion: Normala markörer ska inte hindra biopsi om det finns indikation eller rejektionsbehandling om biopsin visar rejektion, men ett positivt värde kan vara biopsiindikation.

 

Min konklusion: Sedan många år har vi sökt efter non-invasiva metoder som komplement eller för bredare screening då ex kreatinin för njurtransplanterade är trubbigt och ospecifikt och framöver kommer vi säkert få beslutstöd av kombinerade analyser av blod, urin och biopsimaterial. Metoderna kan komma att inkludera transcriptomics, proteomics och metabolomics. Till detta kommer förmodligen även viss andel av fysiska besök på instituition ersättas med homemontoring.

Arbetar du inom vårdsektorn?

Om du är sjukvårdspersonal har du tillgång till läkemedelsinformation som 
är riktad endast till vården.

Teva Sweden AB
Box 1070
251 10 Helsingborg
Tel 042-12 11 00
info@teva.se
teva.se

Rapportering av biverkningar
Läkemedelsverket
Box 26, 751 03 Uppsala
lakemedelsverket.se
eller till Teva Sweden AB via mail, info@teva.se